Svenska lantraser på gården
Djuren på gården är gamla svenska lantraser som genom århundraden anpassat sig till vårt klimat och våra jordar. De klarar sig på en liten och varierande fodertillgång, de tål långa kyliga vintrar, och de är ofta resistenta mot regionens parasiter och sjukdomar. De är friska och mår bra helt enkelt. Lantraserna är mindre, de växer långsammare och producerar inte lika mycket kött eller mjölk som dagens förädlade raser – därför ratas de av det alltmer industrialiserade jordbruket. Men de är fantastiska landskapsvårdare, och inte minst har de ett stort kulturhistoriskt värde.
Är du intresserad av bete på dina marker kan våra djur hjälpa till – du behöver ha ett SE-nummer från Jordbruksverket, det ska finnas tillgång till dricksvatten och betet ska vara väl stängslat med eltråd (vi har stolpslagare och kan bygga stängsel för alla djurslag). Kontakta oss för mer info, david@uddbygard.se
-
Fjällkon är en lantrasko av utpräglad mjölktyp, formad av jordbruk med skogsbete och fäbodbruk som under de sista 2000 åren bedrivits i norra Sverige. Fjällkon är väl anpassad till ett kallare klimat. Då rasen får större delen av sommarens foder genom skogsbete har fjällkon utvecklat ett starkt fodersök som ger en nyfiken ko. Den är mindre än de flesta andra koraser, men stark och tålig. Rasen är kullig (hornlös) även om enstaka djur, framförallt handjur kan ha horn.
Fjällrasen har oftast vit grundfärg med röda, svarta eller grå prickar, fält eller helt färgade sidor. Kroppsvikten på kor ligger oftast på 400–450 kg levandevikt, med en mankhöjd på 120–130 cm. Vi föder upp dikor och säljer nötkött i vår lilla matbod.
Våra fem kor heter Myra, Lilly, Hjerta, Vitgås och Krita, och våra fyra kvigor som föddes på gården heter Ayla, Astrid, Aida och Alva.
-
Värmlandsfåret är ett skogsfår och en härdig lantras som historiskt fanns på mindre gårdar. Fåret klarar sig bra på magra marker och är ett bra betesdjur. Värmlandsfåren är relativt småväxta med små öron. Tackorna saknar horn medan baggarna kan vara antingen kulliga, det vill säga sakna horn, eller behornade.
Tackorna är goda mödrar och får oftast två lamm per gång, men även trillingar förekommer. Ungtackor får vanligtvis ett lamm. Värmlandsfåren kan lamma tre gånger på två år. På Uddby har vi 16 tackor, lammen föds på våren och slaktas på hösten, och vi säljer lammkött i vår lilla matbod.
-
Dessa getter är en rest av den gamla sydsvenska getpopulationen och namnet göingeget har de fått eftersom de återfanns i Göingebygden i norra Skåne. Denna typ av getter var förr allmänt förekommande i hela Sydsveriges skogsbygd och gav det fattiga och gettäta Småland öknamnet "Getapulien".
Göingegeten är en medelstor lantrasget, lite grövre och raggigare än jämtgeten. Färgen är för det mesta grå, vit/grå eller vit. Ofta är fram- och bakkropp grå och mellangärdet vitt. Mindre partier kan vara svarta. Enstaka djur kan få en brunaktig ton eller bli svartbrokiga eller rentav helt svarta. Hittills har alla göingegetter varit behornade. Rasen betraktas som utrotningshotad. Vintertid bor våra getter i Getabo, med hage på gården, och sommartid bor de i en egen skogshage.
På gården har vi fyra getter; Tora, Edda, Freja och Disa, och fyra småkillingar som föddes feb-mars.
-
Kindahönan är en lokal hönsstam med typiska lantrasdrag. Äldre människor som känner igen hönsen sedan barndomen beskriver bl.a den "svarta färgen", den "lustiga kammen" och de "håriga benen". De kommer från Kindabygden i Östergötland. Fjäderfärgen varierar, men mycket svart förekommer. Många djur har vildteckning med olika färginslag i hals och sadel. Fjäderstrukturen kan vara slät eller ullig. Ullhönsens fjäderfan saknar hakar som binder ihop det, ungefär som hos silkeshöns. Kammen är medelstor och kamformen är enkel eller roskam.
Benbefjädring finns på de flesta och även hasvinge. Fyra tår är vanligast men även femtåighet kan förekomma. Vikten på tupparna ligger mellan 2–2,5 kg och hönorna på 1,5–2 kg. På gården går våra höns fritt och pickar mask och groddar under överinseede av tuppen.
-
Gotlandsrusset är Sveriges äldsta häst och den enda inhemska svenska ponnyrasen. På Gotland kallas hästen även för skogsbagge. Så länge man känner till har russet levt i ett vilt eller halvvilt tillstånd i skogarna på Gotland. Än idag lever en flock med halvvilda gotlandsruss i ett reservat på Lojsta hed.
Hästen har alltid haft en speciell särställning bland husdjuren. Den användes i början som riddjur men ersatte sedan oxarna som dragdjur. I dag finns det cirka 6000 Gotlandsruss i Sverige. Den är smidig i alla gångarter, samt har en god hoppförmåga vilket gör den till en god ridponny.
På gården har vi nio gotlandsruss som är kärnan i vår ponnyverksamhet; Athoz, Dille, Gert, Hedda, Rone, Savoj, Snits, Svea och Tolle.
-
Linderödssvinet är en normalstor gris med kraftiga och starka ben. Till utseendet påminner det en del om vildsvin, men det finns vissa skillnader. Kroppen är lite avrundad jämfört med vildsvinets tunna, ihoptryckta kropp. Trynet hos linderödssvinet är rakt och kraftigt medan det hos vildsvinet är långt och smalt.
I Sverige har vi hållit tama eller delvis tama svin i minst tre tusen år. Länge var gränsen mellan tama och vilda svin suddig. Under halva året höll man svinen på skogen och det var oundvikligt att de tama och vilda djuren parade sig. Linderödssvinet är väl anpassat till vårt nordiska klimat och trivs bäst som utegångsgris. Vintertid behöver den ett dragfritt hus med mycket halm och mat för att hålla värmen.
Vi har i höst välkomnat våra två nya Linderödsgrisar Bodil och Barbro, två gyltor som flyttat in i grishagen.
-
En fullvuxen Gotlandskanin väger 3–4 kg. Öronen är upprättstående och pälsen kort. Färg och teckning varierar mycket.Till temperamentet är Gotlandskaninen livlig och nyfiken och visar ofta stort intresse för sin omgivning.
Normalt får Gotlandskaninen 6–8 ungar per kull. Ungarna tillväxer relativt långsamt i jämförelse med utpräglade produktionsraser. Men å andra sidan är man normalt återhållsam med kraftfoder till Gotlandskaniner. Basfödan är hö, eller på sommarhalvåret, gräs och örter.
Vår honkanin Elda fick i juni sin första kull, sju ungar, med vår hankanin Skog. Kaninungarna har lämnat boet och kvar är Elda och Skog som flyttat in i fårstallet.

Biologisk mångfald är en del av vårt kulturarv
Såklart är vi en KRAV-gård
Uddby gård är KRAV-certifierad sedan 2016. Men varför är det så bra?
Vi undviker kemiska bekämpningsmedel på våra marker vilket förhindrar att kemikalier läcker ut i kretsloppet. Våra slåtter- och betesvallar bidrar till en mångfald av växt- och djurliv. Vi gödslar marken med djurspillning och förmultnade växtdelar som gör jorden naturligt bördig istället för konstgödsel som övergöder och sprider kadmium som förgiftar markerna.
Våra djur går utomhus, de utövar sitt naturliga beteende och betar kulturbetesmarker – inga trånga djurfabriker där djuren aldrig får se dagsljuset. Vi fyller heller inte våra friska djur med antibiotika i preventivt syfte, utan behandlar först när djuren är sjuka. Odlingslandskapet är varierat på vår gård och blir en trevligare upplevelse med alla sina blommor, insekter, smådjur och fritt betande djur.
Det tycker vi är bra.
-
Uddby gård förvaltning AB
Uddby gård, 135 60 TyresöArrendator David Neveling
david@uddbygard.se
070–408 9001 -
Uddby gård är en visningsgård, besökare är välkomna att möta våra djur och vår verksamhet ordinarie öppettider, må-fre kl 8:00–17:00, lö-sö kl 9:00–16:00. Vi erbjuder visningar för förskole- och skolgrupper från Tyresö kommun ti-to kl 10:00–15:00, max 14 barn/grupp.
Boka visningar på david@uddbygard.se
-
Uddby gård är en vacker, inspirerande och fascinerande plats att besöka. Hit kommer många, inte bara från Tyresö, och då uppstår förstås en hel del frågor. Här hittar du svaren på de vanligaste. Är det något annat du funderar på, hör gärna av dig.
När är gården öppen?
Gården är öppen må-fre kl 8:00–17:00, lö-sö kl 9:00–16:00.Finns toaletter?
Toalett finns på gården för våra gäster, och det finns toaletter vid Alby friluftsområde för allmänheten.Får jag ta med hund?
Ja, självklart är hundar välkomna. Eftersom gården ligger i ett naturreservat måste hundar vara kopplade, och inga hundar får vistas inne i våra stallbyggnader.Kan vi ta med picknick till Uddby?
Ja, det går bra att ha picknick, men inte i omedelbar närhet till gården och våra verksamheter under öppettider. Tänk på att inte störa djuren i beteshagarna. På grund av smittorisken är det olämpligt att äta där det finns gödsel, t.ex. i kohagen. Vid Alby Friluftsområde finns bord och bänkar, och en värmestuga vid dåligt väder.Finns parkeringsplatser?
Vi har några parkeringsplatser på gården, men det finns en stor parkeringsplats vid Alby ett par hundra meter från gården.Finns cafe på gården?
Ja, vårt lilla mysiga trädgårdscafe Rödkullan ligger i det gamla bageriet, med härlig uteplats i vår allmogeträdgård. Här kan du sitta i lugn och ro, njuta en god smörgås, nygräddade bullar, våfflor och gott ekologiskt kaffe. Vi håller öppet året runt, fre kl 11:00–16:00, lö-sö kl 10:00–16:00. Stängt Påskhelg, Midsommarhelg och Julhelg. Varmt välkommen!Kameraövervakning
Vi har kamerabevakning på gården i syfte att förhindra och utreda brott. Vi lagrar material i tre (3) dagar. Som bevakad kan du utöva flera rättigheter, bl a särskilt rätten att få tillgång till och eller radering av dina personuppgifter. Personuppgiftsansvarig: David Neveling, Uddby Gård Förvaltning AB, Uddby gård, 135 60 Tyresö -
Kontakt med djur minskar vår stress och gör oss också mer motståndskraftiga mot stress. Det kan man se på att pulsen, blodtrycket och cortisolhalter i blod och saliv sjunker. Tillsammans med djur känner vi oss lugnare, tryggare och det finns också studier som visar hur djur skapar glädje och förbättrar vårt humör.
När vi klappar ett djur blir både vi människor och djuret lugnare. Det beror på ämnet oxytocin som frigörs vid behaglig beröring. Beröringen stimulerar välmåendet, gör oss öppna och positiva samt skapar utrymme för återhämtning och läkning i kropp och själ. Det kan i sin tur få fler positiva följder; att vi lättare söker kontakt med andra personer, vi blir nyfiknare, minns bättre och lär oss lättare.
Det speciella med relationen mellan människa och djur är att den bygger på en helt ordlös relation och samspel. Djuren uppfattas också som väldigt ärliga i sina reaktioner. När människor lever med ett sällskapsdjur blir relationen nära, intim och omvårdnande och sträcker sig över flera år. Den blir för några mer stabil över tid än relationer med en mänsklig partner. För den som blivit sviken av människor kan djuret vara den enda nära vännen och den enda som erbjuder fysisk kontakt.
Djur påverkar våra rörelsevanor på olika sätt. Hästen bär oss samtidigt som den påverkar rörelsen i våra kroppar. När vi sköter om hästar borstar vi, mockar och hämtar hästar i hagen. En ridskoleelev som tillbringar sin fritid i stallet har också en stor mängd fysisk aktivitet.
Intresset för djur leder till att vi går med i föreningar, tittar på utställningar eller dras till andra sammanhang där djur förekommer. Det innebär att djuren påverkar både vår aktivitet och vårt sociala liv
-
Alby friluftsområde som avsattes som naturreservat av sociala skäl 1975 ligger som en grön lunga mellan radhus- och villaområdena Fårdala och Krusboda i väster, och villaområdena Tyresö Strand och Brevik med Tyresö slott i öster. Här ligger två av Tyresös få återstående gårdar, Uddby och det gamla prästbostället Alby, i ett till stora delar orört kulturlandskap.
Det öppna landskapet med åkrar och betesmarker utgörs av en smal dalgång som sträcker sig norrut från Albysjöns norra strand. Kring Uddby finns flera äldre beteshagar i den svagt kuperade terrängen mellan åkermarken och den omgivande skogen.
Vid både Alby och Uddby ligger gravfält av vikingatida karaktär i nära anslutning till gårdarna som vittnar om deras förhistoriska ursprung. Det trettio anläggningar stora gravfältet vid Uddby som ligger alldeles intill ladugårdsbacken har mycket tydliga och välbevarade gravar av de vanligaste typerna — högar och runda stensättningar. Av samma karaktär är de två gravfälten vid Alby som består av 20 respektive 12 gravar.
På bergshöjderna kring dalgången finns dock fem mindre rösen och röseliknande stensättningar — typiska gravar för bronsåldern — som tyder på att dalgången var bebodd redan 1000 år före gårdarnas tillkomst. Dessa människor övergav troligen platsen redan under bronsåldern, möjligen i samband med den klimatförsämring som inträffade i slutet av samma tidsperiod.
När Alby och Uddby första gången omnämns i de skriftliga källorna 1409 ingår de i tyresögodset. Uddby var vid denna tid en liten by om två gårdar. 1635 donerade Gabriel Oxenstierna på Tyresö Alby till den nybildade församlingen som prästgård. Drygt 300 år senare eller 1938 flyttade prästen till en nybyggd tjänstebostad vid Tyresövägen, strax väster om kyrkan. Därefter fungerade Alby som en vanlig bondgård fram till att kommunen köpte egendomen 1960 och lade ned jordbruket sju år senare.
Uddby är det enda återstående lantbruket i Tyresö och samtidigt en av de gårdar i kommunen som bäst bibehållit en äldre karaktär. Lantbruket vid gården bedrivs främst i pedagogiskt syfte, men även för att hålla landskapet öppet och levande i naturreservatet. Även ridhästar ingår i den annars traditionella djurbesättningen med svenska lantraser, och sedan 2022 bedrivs ridskoleverksamhet på gården för barn och unga.
Uddbys gårdsbyggnader ligger grupperade kring den gamla byvägen mellan Tyresövägen och Alby. Den faluröda manbyggnaden som är en större variant av den traditionella enkelstugan uppfördes omkring 1850. Sin nuvarande karaktär med locklistpanelade fasader och lövsågade fönsteromfattningar fick huset troligen i slutet av 1800-talet. Ytterliggare ett boningshus hör till gården. Det är en välbevarad parstuga som byggdes 1865. Mycket finns kvar av den gamla fasta inredningen såsom t ex äldre plankdörrar och s k tegelkakelugnar. Gårdens ekonomibyggnader består dels av två uthuslängor, med bl a ladugård, stall och magasin, som ligger ålderdomligt på var sida om bygatan, dels av en loge från 1924. Båda uthuslängorna tillkom under senare hälften av 1800-talet, den ena har ersatts av en nyuppförd länga.
Sedan 2016 arrenderas Uddby gård av David Neveling med familj.
-
På Uddby gård strävar vi mot en hållbar utveckling vilket innebär en ständig utveckling och översyn av energieffektivisering, avfallshantering, utsläpp till mark, luft och vatten samt förebyggande av förorening.
Med roterande betesdrift kan vi styra var och när djuren betar olika områden. Örtrika marker vill vi gärna spara på så att de får blomma och fröa av sig innan djuren kommer dit och betar ner gräs och örter. Ett ojämnt betestryck gynnar mångfalden, snarare än ett hårt, långvarigt och intensivt bete i samma hagar. Genom att ha mer mark i rotation har vi möjlighet att vid enstaka tillfällen utelämna bete på örtrika delar – vilket även minskar parasittrycket. Vi har restaurerat betesmarkerna genom naturvårdsgallring, och öppnat upp för mer solljus, frigjort betesmark och skapat utrymme för naturreservatets ekar att leva vidare.
Till hjälp i vårt fältarbete har vi två eldrivna fyrhjulingar och följer utvecklingen av den nya generationens biogastraktorer som ger cirka 40 procent lägre klimatpåverkan än ren dieseldrift. Med biogas från gödsel blir nyttan upp till 60 procent. Alla som arbetar i gårdens verksamheter ska tydligt visa hänsyn till natur och miljö. All vår miljöpåverkan ska minskas till den nivå som är miljömässigt och tekniskt möjlig, och ekonomiskt rimlig.
Successivt byter vi ut gårdens belysning till LED lampor som förbrukar bråkdelen av energi. Vi hoppas också att i samarbete med Tyresö kommun ISO-certifiera verksamheten enligt 14001, och anlägga solcellspaneler på ekonomibyggnadernas tak för att bli självförsörjande på el.
Har du frågor om vårt miljöarbete är du välkommen att kontakta oss. Följ med på vår resa mot ett hållbart jordbruk!